För två decennier sedan var golf en het trend och många suktade efter att få stoltsera med ett medlemskap i någon av Sveriges golfklubbar. Den starka golftrenden skulle dock avta, och efter 2010 visade statistiken mer pessimistiska siffror för golfen som idrott rent allmänt.

Drastisk minskning av spelare

Från att ha varit en av de mest växande sporterna på 2000-talet med långa medlemsköer skulle golfen hamna i kris kring 2010. Antalet aktiva spelare minskade dramatiskt och i takt med det blev även projekten inom svensk golf allt färre. Direkta anledningar till det minskade intresset för sporten hade framför allt ekonomiska grunder. Få människor hade helt enkelt möjligt att spela golf utifrån de ekonomiska premisser som gällde. Det vill säga ett priskraftigt medlemskap, green fee avgifter och dyr utrustning. Ungdomar verkade också känna en viss distans till sporten som hade blivit ett slags signum för äldre generationers livsstil.

Förändring – ett måste

Ganska snabbt skulle dock engarerade inom golfen inse behovet av att förändra delar inom sporten och verksamheten. Nya typer av villkor behövdes för att locka till sig nya spelare, men även för att bibehålla aktiva golfare. Den ekonomiska biten förändrades med syftet att öppna dörrar för fler utövare att spela golf i vardagen. Det ledde också till att golfen sakta men säkert visade bättre siffror, även om det i siffror var milsavstånd från den popularitet golfen haft under tidigt 2000-tal.

Förebilder inom sporten

Svenska golfare med internationella meriter har dock förmedlat en positiv anda kring golf till nya målgrupper. Inte minst inom barn- och ungdomsverksamheten i Sverige. Henrik Stenson och Annika Sörenstam är två namn som gjort mycket för svensk golf.

När det kommer till att få återväxt i golfen i Sverige är de flesta eniga över att sporten måste anpassas mer till spelare än vice versa. Det något föråldriga tänkandet inom sporten passar inte riktigt in 2019, och det krävs att golfen blir än mer tillgänglig för vem som helst.